Vädret Malmö

söndag 28 februari 2010

Jag tänkte skriva detta inlägg med en mer positiv anda än föregående men inser att det kan bli svårt då jag ska berätta om lördagen, då vi spenderade 5 timmar på polisstationen. Tidigare i veckan fick jag reda på, av ren slump, genom mina svenska vänner att när man flyttar till Kina måste man registrera sig på närmste polisstation inom 24 timmar. (varför är fortfarande oklart. det bara är så, som så mycket annat) Det här hade jag och Mårten såklart helt och hållet missat, och vi fortsätter undra hur vi skulle ha fått reda på detta i annat fall. När vi bodde på hotellet i Kunshan ordnades detta automatiskt till oss ovetande. Två veckor i en lägenhet i Shanghai däremot-oregistrerade-resulterade i att vi fick smaka på det Kinesiska systemets tillrättavisande. Våra Kinesiska, underbara, outtröttliga kontakter, varav en hette Alice och var med oss som tolk hjälpte oss med detta och ringde oss 13.00 på lördagen och sa att vi måste följa till polisstationen för att skriva under några papper. Inte nog med att jag redan var till stationen på fredagen då vi dock saknade viss information från Kunshan men enligt de skulle det gå att lösa utan vår fortsatta närvaro. Men okej, tänkte vi. Skriva under några papper kan inte ta så lång tid innan vi tar itu med vårat fullspeckade lördagsschema. Det vi glömde bort var bara att vi befinner oss i Kina och här tar allt längre tid än man tror. Att skynda på en Kines är som att försöka promenera med en gris (vilket vi som en gång ägt en gris vet är fullkomligt omöjligt).

13.25-15.30 satt vi och tittade på när en polisman fyllde i blankett efter blankett. Där emellan skulle polismannen bara hämta tevatten, hälla upp tevatten, dricka tevatten, fylla på pennan med bläck, hämta några bortappade papper, ringa några samtal och svara på några samtal.
När den slutgiltiga domen blev 600 rmb i böter åkte samma polisman till ett annat kontor för att lösa in våra pengar och återvända med vårat kvitto. 17.30 var han tillbaka och vi trodde äntligen, efter åtta timmar utan mat att vi skulle få återvända hem. Det var istället nu registreringen kunde börja, pappersarbetet innan hade handlat om vår två veckors försening. När klockan slog 18.05 var ytterligare några blanketter ifyllda och två kråkor satta och jag och Mårten var berättigade att gå hem.

Då vi redan missat lördagsdrinken på Sahsas skitade vi istället på att skynda hem och festfixa oss för att bege oss hem till bröderna Otto och Axel (killarna med skägg på bilden).

Vi hade Sin, en klubb med kvällens tema "Pervert Party" i sikte men när vi anlände var kön lång och väntan hade vi fått nog av. Vi åkte istället till Shelter, ett gamalt skyddsrum omgjord till bar.

Om man inte passar sig kan risbrännvin för 4,50 göra en suddig


Ett stopp vid ATM för att fylla på med cash. Då gänget bara återstod av Axel, Björn, Mårten och mig led kvällen mot sitt slut på en RnB-klubb. En burgare på samma klubb för 10 pengar innan vi åkte hem strax efter två. (Bäst att tillägga att Mårten inte är pygmé utan står ett trappsteg ner på bilden)

Dessto piggare och gladare på söndagen då vi började där vi slutade, burgare! På Gourmet Café kan man få burgare på alla möjliga vis, till och med som avsmakningsmeny. Vi valde en guccamolevariant.



En vända runt Jin an Tempel som ligger klämd mellan skyskraporna








Pynt, pynt, pynt! Även om julen inte ens existerar här så är julgranar väldigt uppskattat. Smycka det som smyckas kan. Längs många gator i stan hänger små lyktor uppe i träden. Det är väldigt fint!


En av de planer vi hade på lördagen var att få Mårten klippt, vilket fick bli söndagens mision. Vi valde en salong på vår egen gata.


Många av frisörerna i stan är unga killar. Mårtens klippning kostade 30 pengar och resultatet blev skitsnyggt!


I väntan passade jag själv på att ta en hårtvätt för 10 och för 10 till fick jag håret fönat i en halvtimme. Frågan är om jag någonsin kommer tvätta håret själv igen..


Vad hände här? Vi var förbi fejkmarket och Ray Ban-manian slog till. Första paret vi köpte ville försäljaren ha 280 pengar för. Vi sa 50. Försäljaren sa "impossible". Vi gick därifrån med två par för hundra. Hos den andra och den tredje försäljaren betalade vi 30 för vardera par. Hos den fjärde försäljaren fick vi två par för 50.


Lilla Looket fick en myssa nästan oprutad för 25 pengar

1 kommentar:

  1. Alltså... hur billigt är det? hur mycket ska jag växla??? :)

    SvaraRadera