Jag tänkte skriva detta inlägg med en mer positiv anda än föregående men inser att det kan bli svårt då jag ska berätta om lördagen, då vi spenderade 5 timmar på polisstationen. Tidigare i veckan fick jag reda på, av ren slump, genom mina svenska vänner att när man flyttar till Kina måste man registrera sig på närmste polisstation inom 24 timmar. (varför är fortfarande oklart. det bara är så, som så mycket annat) Det här hade jag och Mårten såklart helt och hållet missat, och vi fortsätter undra hur vi skulle ha fått reda på detta i annat fall. När vi bodde på hotellet i Kunshan ordnades detta automatiskt till oss ovetande. Två veckor i en lägenhet i Shanghai däremot-oregistrerade-resulterade i att vi fick smaka på det Kinesiska systemets tillrättavisande. Våra Kinesiska, underbara, outtröttliga kontakter, varav en hette Alice och var med oss som tolk hjälpte oss med detta och ringde oss 13.00 på lördagen och sa att vi måste följa till polisstationen för att skriva under några papper. Inte nog med att jag redan var till stationen på fredagen då vi dock saknade viss information från Kunshan men enligt de skulle det gå att lösa utan vår fortsatta närvaro. Men okej, tänkte vi. Skriva under några papper kan inte ta så lång tid innan vi tar itu med vårat fullspeckade lördagsschema. Det vi glömde bort var bara att vi befinner oss i Kina och här tar allt längre tid än man tror. Att skynda på en Kines är som att försöka promenera med en gris (vilket vi som en gång ägt en gris vet är fullkomligt omöjligt).

13.25-15.30 satt vi och tittade på när en polisman fyllde i blankett efter blankett. Där emellan skulle polismannen bara hämta tevatten, hälla upp tevatten, dricka tevatten, fylla på pennan med bläck, hämta några bortappade papper, ringa några samtal och svara på några samtal.
När den slutgiltiga domen blev 600 rmb i böter åkte samma polisman till ett annat kontor för att lösa in våra pengar och återvända med vårat kvitto. 17.30 var han tillbaka och vi trodde äntligen, efter åtta timmar utan mat att vi skulle få återvända hem. Det var istället nu registreringen kunde börja, pappersarbetet innan hade handlat om vår två veckors försening. När klockan slog 18.05 var ytterligare några blanketter ifyllda och två kråkor satta och jag och Mårten var berättigade att gå hem.

Då vi redan missat lördagsdrinken på Sahsas skitade vi istället på att skynda hem och festfixa oss för att bege oss hem till bröderna Otto och Axel (killarna med skägg på bilden).

Vi hade Sin, en klubb med kvällens tema "Pervert Party" i sikte men när vi anlände var kön lång och väntan hade vi fått nog av. Vi åkte istället till Shelter, ett gamalt skyddsrum omgjord till bar.

Om man inte passar sig kan risbrännvin för 4,50 göra en suddig

Ett stopp vid ATM för att fylla på med cash. Då gänget bara återstod av Axel, Björn, Mårten och mig led kvällen mot sitt slut på en RnB-klubb. En burgare på samma klubb för 10 pengar innan vi åkte hem strax efter två. (Bäst att tillägga att Mårten inte är pygmé utan står ett trappsteg ner på bilden)

Dessto piggare och gladare på söndagen då vi började där vi slutade, burgare! På Gourmet Café kan man få burgare på alla möjliga vis, till och med som avsmakningsmeny. Vi valde en guccamolevariant.

En vända runt Jin an Tempel som ligger klämd mellan skyskraporna

Pynt, pynt, pynt! Även om julen inte ens existerar här så är julgranar väldigt uppskattat. Smycka det som smyckas kan. Längs många gator i stan hänger små lyktor uppe i träden. Det är väldigt fint!

En av de planer vi hade på lördagen var att få Mårten klippt, vilket fick bli söndagens mision. Vi valde en salong på vår egen gata.

Många av frisörerna i stan är unga killar. Mårtens klippning kostade 30 pengar och resultatet blev skitsnyggt!

I väntan passade jag själv på att ta en hårtvätt för 10 och för 10 till fick jag håret fönat i en halvtimme. Frågan är om jag någonsin kommer tvätta håret själv igen..

Vad hände här? Vi var förbi fejkmarket och Ray Ban-manian slog till. Första paret vi köpte ville försäljaren ha 280 pengar för. Vi sa 50. Försäljaren sa "impossible". Vi gick därifrån med två par för hundra. Hos den andra och den tredje försäljaren betalade vi 30 för vardera par. Hos den fjärde försäljaren fick vi två par för 50.

Lilla Looket fick en myssa nästan oprutad för 25 pengar

Kineser = Djur!

Ja de är jag Mårten som slänger in mitt första blogginlägg och troligtvis de sista men ville bara dela med mig lite av mina erfarenheter.

Man kan nästan kalla de en mindre generalisering när man drar 1300 000 000 människor över en kam men de känns som alla Kineser är lite lika ändå. Man får en lätt känsla över att dom är lite mer djuriska än oss Svenskar och då menar jag inte i sängen utan att dom påminner lite mer om djur. Här kommer några exempel:

1: Gnagaren. Över allt där man går så kan man se spår av någon Kines som suttit och tryckt i sig ett kilo fågelfrö och sen bara lämnat sin plats där födan intogs med en hög skal. Om de sen är innomhus, utomhus, på ett tåg eller i en taxi spelar ingen roll.

2. Valpen. De finns nog inte en hörna i hela Shanghai som inte stinker urin och dom springer ju och småskvätter som om de är någon form revirmärkning.

3. Lamadjuret. Ja, ibland får man passa sig så man inte får en snorlotska på sig men i och för sig får man ju en högljud harkling innan som en varning innan eldgivning.

4. Apan. Då menar jag vrålapan... Åh.. ja dom hörs och framförallt när dom pratar i telefon. Ibland undrar man ju varför dom har en telefon för med den ljudnivån dom talar med så borde hela Kina uppfatta deras samtal.

5. Spermien. Ja jag vet att den kanske faller utan för djurkategorin men de får väl i så fall vara buffelsperma. De är först fram i alla lägen som gäller annars tror dom att man inte "kommer med tåget". Detta gäller över allt. Så de vi Svennar lär oss från barnsben med att -Ställ dig sist i kön! kan man glömma här, de är bara att buffla sig fram.

Åter till det att Kina har en folkmängd som är så enorm att man inte fattar de förrän man har sett dem. 1,3 Miljarder människor har dom lyckats skapa i detta land, detta gör ju sig påmint överallt.

Tänk att alla dessa människor ska ha ett jobb att gå till. Detta har ju staten löst ganska bra men sen att inte många jobb har någon funktion egentligen spelar ju ingen roll. Huvudsaken är ju att alla har ett jobb, sen är de ju inte så viktigt vad man gör eller vilken funktion man fyller. De kan ju inte vara kul för killen på bilden att man vet att man kan bli ersatt av en dörr, då får han ju sova hemma istället för på jobbet och förlorar ju sin månadslön som säkert är på 1500kr i månaden och hela den 8-åriga utbildningen på sovabutiken åt skogen.

De framgår kanske inte riktigt i detta inlägg som kan tyckas lite negativt, men jag/vi trivs faktiskt riktigt bra här i Shanghai. Jag fattar kanske också att de nog är vi som får anpassa oss efter de 19 miljoner männsiskor som bor i den här staden och inte vice versa.

Ikväll (;läs Lördag) ska de utforskas Shanghai's nattliv Å de grövsta!!

Over and Out!!

Torsdag

Den här veckan har fritidsforskandet hittills innefattat glassätande i solen, manikyr och lite okynnes-shopping på H&M. Igår träffade jag Kicki & Isabel för en uppiggande eftermiddagsfika på vårat favoritcafé Citizen. Mårten jobbar på som vanligt och hans långa arbetsvecka ser ut att aldrig vilja ta slut. Mårten kommer hem runt halvsex på kvällarna, oftast trött, då går vi och äter och sen myser ner framför en film och några avsnitt Seinfeld. När denna vecka väl har nått sitt slut är vi lovade en guidening genom Shanghais uteliv på lördag utav Karin, en ny bekantskap i min ålder.


Hade jag vetat innan att dessa två Häagen-kulor skulle kosta mig 53:- hade jag skippat dem.

För 216 pengar fick jag nya naglar!

Igår var det dags att äta igen. Vi försöker avverka restaurangerna i våra egna hoods, och den här gången hamnade vi på en lite "finare" restaurang där notan slutade på 126 pengar. Maten var fullt ätbar. Precis när jag tog kortet dök det upp meloner på bordet. Ofta bjuds det på frukt till efterrätt.

"Draft Beer" på flaska, det var nått nytt!

..och så åt vi..

Kineserna älskar emballage och plast är väääldigt billigt här, det kanske är så att det går hand i hand. Restaurangen vi var på igår hade i alla fall valt att plasta in porslinet.
Den här restaurangen hade, som många andra, ingen meny på engelska. Den Kinesiska menyn ser generellt inte ut som vanligt. Man får EN stor bok till bordet, lyckligtvis utrustad med bilder, resten är som lotteri.


Inte illa pekat, maten smakade bra förutom tallriken till höger som vi tror var lever, iaf inte "pork" som servitrisen sa. Det här fick bli söndagens bakiskrubb med fyra burkar cola, notan gick på 100 pengar. Varför vi var bakis? Trots att Mårten började jobba den här helgen kunde vi inte hoppa lördagsdrinken med de andra svenskarna. Från Kabb bar det vidare till en annan restaurang där vi åt gott och nej, här spottar man inte i glasen!

Pudong. Det är svårt att tro det, men för 10 år sen bestod den här stadsdelen av åkrar och boskapsområden. Idag står några av världens högsta och mest kända byggnader här. Shanghai fortsätter att explodera!

Kineserna är otroliga på att återvinna. Allra minst när det gäller trä som är dyyyrt! Här har någon tagit gamla dörrar och byggt ett bullerplank eller nått...

Bilderboken är framme igen och det pekas för fullt. Här på South Beauty finns det dock engelsk meny.

Det kanske verkar som att vi äter väldigt mycket. Framför allt äter mycket ute, men då kan jag tillägga att vi faktiskt har invigt vårat eget lilla kök. Dessvärre imponerade inte pasta med tomatsås på våra bortskämda smaklökar.

South Beauty´s bakgård. Det här stället visade Isabel mig som jag i min tur visade Mårten. Han föll för maten precis som jag gjorde!

Lördag/måndag

Vardagen är tillbaka och vi har återgått till att vara 19 miljoner människor i staden. Nyårsfirandet som pågått i en vecka har nått sitt slut och alla stadsbor har återvänt från sina resor till släkten. Under nyåret minskar befolkningen i staden till mindre än hälften, vilket vi har märkt. Det har varit ovanligt lite trängsel på gatorna, ovanligt lätt att få en taxi och ovanligt lite tutor i trafiken. Tyvärr började Mårtens och alla Kinesers vardag redan idag, på en lördag!! Helgen blev nämligen förflyttad till torsdagen och fredagen för att få en sammanhängande ledighet. Detta innebär en lååång kommande arbetsvecka, för de som jobbar!

Igår ägnade jag förmiddagen åt Mahjong-spelande då jag träffade Isabel, mamma Kerstin och Kerstins vän Lena. Hemma hos Lena bjöds det på fantastiskt goda, hembakade semlor innan det var dags för att plocka fram Mahjong. Det var andra gången jag spelade Mahjong och den skicklighet jag trodde jag besatt visade sig vara ren nybörjartur. Isabel tog hem spelet flera gånger om. (Se wikipedia.org/Mahjong för mer info) Mårten mötte senare upp och vi gick alla och åt lunch på ett Italiensk ställe som Lena visade oss.


Efter lunchen var jag, Mårten och Isabel förbi fejkmarket för att sko oss. Jag och Isabel åtminstonde, Mårten stod mest och suckade. Jag lyckades få med mig fyra vinda sulor för 120 pengar. (Jag vet att det är möjligt att få dem för 40 stycket, men då ska man vara tuff!) Enligt Kineserna ska man tradionsmässigt undvika att köpa skor en månad efter nyåret. Jag har ju bara köpt tre par, så det räknas kanske inte...

Ett tidigare inköp som blåste mig rejält, både i plånboken och på hälarna!

Mårten har gett mig köpstopp då det redan är platsbrist i resväskorna till hemresan och jag kommer hädan efter få lov att gömma mina inköp!

Idag skulle jag vilja påstå att våren har kommit till Shanghai. Tempen stiger snabbt för var dag och i mitten av nästa vecka väntas det bli runt 20 grader. Underbart! Jag kan tyvärr inte sätta mig in snökaoset som råder i Sverige just nu. Vårjacka och solglasögon på! So long...

I tisdags tittade vi in i Eric Möllers trädgård. En villa mannen i fråga lät bygga runt tidigt 1900-tal till sin dotter som efterfrågade ett hus. Så mycket mer bakgrundsfakta går inte att finna. Var Möller kommer ifrån är något oklart, vissa påstår att han var svensk. Huset används idag som hotell och café.

Ett trevåningshus som snarare kallas slott.

Senare samma dag tog vi en tripp till Science & Technology Museum på Pudong.

"Det är Robin Hood jag vill ha!" ..Och så länge jag inte kan få honom duger Mårten gott och väl..

Muséet bjöd på en väldig blandning mellan regnskogsmiljö..

..målande robotar.. (notera märket på roboten)

..och Afrika..

Muséet var ändå lite av en besvikelse. Vi trodde det stora huset skulle ha mer att erbjuda. Det kan också ha varit så att vi inte hittade till alla utställningar.

Här är en bild på vägen tillbaka genom stan. Farbröderna har planterat sig i en park för lite kortspel.

En söt, liten gubbe som njöt av solen. Han började klappa händerna när han fick syn på mig och kameran. Jag antar att det var en invit till att knäppa av en bild.

Igår gissar vi att det var den stora finalen på nyårsfirandet som nu pågått i fyra dagar. Det smällde värre än självaste nyårsafton och vi trodde fönsterrutorna skulle komma in.

Igår var jag även ute på en kvällsdrink med Isabel och en ny tjej, Isabelle. Väldigt trevligt!

Måndagen

Igår begav vi oss ut på middagsjakt alldeles för sent. Det Japanska stället vi hade siktat på stängde redan klockan nio, då var vi en halvtimme sena och vi fick se oss om efter ett nytt hak. Vi gjorde ett bra val även om vi inte kunde läsa menyn på det nya stället. Vi pekade slumpvis på några av bilderna och med hjälp av servitrisen som imiterade en ko förstod vi att det skulle vara ätbart. Och det här är faktiskt det godaste jag ätit på länge! Notan slutade på 78 pengar, då drack vi också varsin burk cola.

I helgen åt vi lunch på The Wizard from Oz, ett ställe vi hittade när vi besökte de norra delarna av stan. Maten var sådär, vilket miljön kompenserade. Vi valde såklart att sitta på gungorna som hängde ner från taket!

Den här gatan ligger strax intill vår. Man kan gå 50 meter och det känns som man går 50 år tillbaka i tiden. Människorna som bor här är säkerligen glada för vad de har. Men de kan inte vara roligt att bo här om vintrarna. Inte om sommrarna heller för den delen då det inte existerar några kyl- eller värmesystem i husen. Vattenkranar till kök och badrum sitter i många av fallen på utsidan. I de fattiga kvarteren finns oftast ingen inbyggd toalett i husen, utan man använder sig av områdets gemensamma badrum som ibland ligger fem minuter därifrån.

Kinapuffar!

2 par 3 rätter. Igår firade vi in tigerns år på ett något försvenskat vis. Kvällen var även tillägnad Kicki och Patriks förlovning som ägde rum några timmar tidigare samma dag.


På den tyska restaurangen avnjöt vi en nyårssupé, lyssnade på liveband och tittade ut över kanalen.

Mårten lovade att bara dricka två, tre öl..

..vilket räckte!

Till förrätt fick vi en fantastisk svampsoppa med bacon och osynliga krutonger. På bilden har vi varmrätten; kött, jumboräkor, kyckling, baconknyten och potatismos!

Och som avslut; tiramisu, jordgubbar och teglass

Efter middagen blev vi pålurade ballonger som vi skickade upp i det oändliga.

Kicki och Patrik hade svårt att få fyr i sin..

..men till sist så..

Utsikten över kanalen från Pudongs sida

I det upplysta tornet till vänster ligger skybar där vi inväntade tolvslaget och sippade på jääättedyra drinkar! Skrapan till höger kallas kapsylöppnaren eller Bin Ladin-huset. Flyger ett plan in i huset åker det med största sannolikhet bara igenom.

Utsikten från skybar, ca 400 meter ovanför marken.

Kvällen slutade inte riktigt här, utan några kilometer därifrån på en loungeklubb några timmar senare. Bildbevis saknas som tur va..